SHPATA E GJERGJ KASTRIOTIT SKĖNDERBEUT
Viti
2018 ėshtė shpallur si Viti Mbarėkombėtar i Gjergj Kastriotit Skėnderbeut. Armėt
dhe pėrkrenarja origjinale e Heroit tonė Kombėtar ndodhen nė muzeun e Vjenės nė
Austri.
Shpata ėshtė prej bakri, punuar me teknikėn artizanale tė rrahjes. Me vdekjen e
perandorit tė Austrisė, djali i tij i dytė, Ferdinandi, u shpall arkidukė i
Tirolit. Nga pjesa e trashėgimisė iu la Tiroli sė bashku me gjysmėn e armėve tė
armatores perandorake tė Vjenės. Nė vitin 1567 ai rindėrtoi kėshtjellėn Ambras
nė Insbruk dhe mblodhi aty armė, veshje lufte, piktura me vlerė etj.
Kėshilltari i tij, Jakob Shrenke u shkroi letra figurave tė shquara tė kohės, si
edhe trashėgimtarėve tė tyre, qė t'i binin objekte tė tilla nė armatoren e
kėshtjellės Ambras. Shrenke i inventarizoi objektet dhe nė bazė tė tyre botoi nė
vitin 1601 librin Figura fare tė vėrteta tė perandorėve August, tė mbretėrve e
shumė tė ndriturve arkidukėve, princave, tė kontėve, baronėve, fisnikėve dhe
pėrshkrime tė bėmave tė tyre, armėt e tė cilėve ndodhen nė armatoren e
kėshtjellės Ambras. Me anėn e kėtij botimi u mundėsua njohja e armėve tė Gjergj
Kastriotit. Me vdekjen e arkidukės sė Tirolit, Ferdinandit, nė vitin 1605,
kėshtjella Ambras iu shit perandorit tė Austrisė. Mė 1806, armėt u mbartėn pėr
nė Vjenė. Nė vitin 1814 u ekspozuan nė kėshtjellėn Belvedere. Mė 1888 u
ekspozuan nė ndėrtesėn e re tė muzeut tė Vjenės.
Koha e punimit tė pėrkrenares origjinale ėshtė viti 1459. Nė pjesėn kulmore tė
pėrkrenares ėshtė vendosur njė kokė dhie e gdhendur. Pėrkrenarja ėshtė prej
bakri. Nga brenda ėshtė veshur me lėkurė, qė del paksa mbi ballė. Ajo rrethohet
prej njė rripi lėkure, tė zbukuruar me gjashtė trėndafila tė praruar. Nė
hapėsirat ndėrmjet trėndafilave janė shkruar me shkronja latine, nė stilin gotik
inicialet: IN, PE, RA, TO, RE, BT, qė dėshifrohen: Isus Nazarenus, Principi
Emanthiae, Regi Albaniae, Terrori Osmanorum, Regi Epiroticum, Benedictum.
Kuptimin i tyre nė shqip ėshtė: Jezusi i Nazaretit bekon Skėnderbeun, princin e
Matit, mbretin e Shqipėrisė, tmerrin e Osmanėve.
MUZEU HISTORIK KOMBĖTAR TIRANĖ